Grattis jorden, sju miljarder invånare

I dagarna blir vi sju miljarder invånare på jorden.
Läste i en länk att någon räknat ut att det tar ca 200 år att räkna högt till sju miljarder, en ofattbart hög siffra.

I framtiden kommer befolkningstillväxten ändå inte att vara lika snabb, säger professorn i global hälsa Hans Rosling i en intervju för Dagens Nyheter.

FN:s bedömning är att jordens befolkning kommer att nå 9,3 miljarder år 2050 och 10,1 miljarder år 2100.

Rosling säger att antalet barn som föds per år har varit konstant sedan 1990, cirka 135 miljoner. När barnen slutar öka i antal är det bara en tidsfråga innan befolkningen planar ut på 9-10 miljarder i slutet av århundradet.

Blotta tanken på 10 miljarder människor på jorden år 2100 är svindlande. Tillgången på råvaror, färskvatten, föda och energi kan inte öka nämnvärt, ändrad livsföring och livsvanor kan antas bli nödvändiga.

Om sju miljarder kan upplevas som en svårbegriplig siffra så är de utmaningar mänskligheten har framför sig svåra att förstå.
Till utmaningarna för jorden kan läggas klimatförändringarna och koldioxidbelastningen ,som kommer att påverka mänskligheten på olika sätt.

(Se även folkbildaren Hans Roslings video där han pedagogiskt förklarar populationstillväxt med IKEA-boxar!)

Ett exempel är havsnivåhöjningen som det skrevs om i denna blogg 2009. Enligt dagens Sydsvenskan kommer kustlinjen i Skåne ritas om successivt i takt med att havsnivån höjs. Det är först då klimatförändringarna blir konkreta i form av sjunkande tomtpriser, svårigheter att teckna försäkringar med mera konsekvenserna av vår livsstil som art blir påtagliga.

I denna kontext är det märkligt att inte större krafttag tas emot byggnader som inte är energieffektiva. Fastigheter står för 35-40% av utsläppen av växthusgaser. Utsläppen av växthusgaser var rekordhöga 2010. Även SMHI´s rapport från sept 2011 ger anledning till funderingar.
Man skriver bland annat:

Forskningen visar att det behövs stora och snabba utsläppsminskningar för att uppnå tvågradersmålet. För att nå ett lägre temperaturmål, till exempel ett 1,5-gradersmål, är de nödvändiga utsläppsminskningarna än mer omfattande.

- För att nå tvågradersmålet med en sannolikhet runt 70 % krävs uppskattningsvis att de globala växthusgasutsläppen minskar i storleksordningen 50‒60 % från år 2000 till 2050, och minskar med nära 100 % till 2100.

- För att nå ett 1,5-gradersmål med en sannolikhet runt 70 % krävs globala nollutsläpp redan runt år 2050.

För att uppnå reellt resultat inom energieffektivisering kan ett steg vara att fastighetsägare och byggherrar sätter sig in i det kommande EU-direktivet om energieffektiva byggnader (Mer info i denna länk), och att man via politiska styrmedel gör det ekonomiskt gynnsamt att investera långsiktigt i energieffektiva byggnader, både vad gäller existerande bestånd såväl som nybyggnation.

Det är lätt att bli nedstämd och drabbas av handlingsförlamning med den stora mängden nedslående rapporter.
Vikten av positiva exempel är enorm, här kommer en favorit i repris, Gotlandshem, som förra året vann pris för energieffektivisering i sitt fastighetsbestånd. Se länk här för en intervju med förvaltningschef. Ett annat exempel som rönt uppmärksamhet på senare tid är Björn Tengberg som vunnit pris som årets energiutmanare.

Kanske hade Einstein rätt?

"Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka." 

Länkar:
Aftonbladet: Nu är vi sju miljarder
Expressen: Sju miljarder
Sydsvenskan: Nu är vi sju miljarder
SVD: Nu blir vi sju miljarder