tisdag 26 januari 2010

Flexibel arena fixar till klubbkänsla med Depeche Mode

Igår kväll var jag nog ensam om att för någon stund reflektera över hur flexibel och ändamålsenlig Malmö Arena är för alltifrån Ishockey, Motocrosstävlingar, idoltävlingar, event till gårdagens magiska konsert med Depeche Mode. De gamla synthpoparna imponerade den först svårflirtade Malmöpubliken med enastående spelglädje blandat med multimediashow kombinerat med tunga rockiga basriff som träffade rakt i magen. Malmö Arena imponerade med mycket bra inneklimat för de 13000 besökarna , fantastiskt ljud överallt i lokalen och en atmosfär som påminde mer om en större klubb än en anonym arena.

Från nära källor råkar jag också veta att man är väldigt energisnåla i förhållande till planerad energiförbrukning, så det var även en grön konsert igår. För den nördige finns det en närmare presentation av arenan här.
De andra 99,99 procenten som inte bryr sig om tekniken kan njuta av bilderna nedan. I slutet av låten kokar arenan....


Smolk i glädjebägaren var trafikkaoset som utbröt efter konserten på grund på grund av att alla parkerade bilar skulle passera totalt 8 st bommar. Parkering Malmö-Tänk Om! Inte speciellt miljövänligt med 2000 bilar på tomgång i en timme...kanske lite fler bussar till eventen???

Expressen Anders Nunstedt - Depeche Mode är inspirerade
Sydsvenskan "Depeche Mode växte på mindre arena"
GP Nostalgisk masspsykos
HD Slutet gott, allting gott

Måste lägga ut Enjoy the silence också, skön rymdkänsla:




Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

fredag 22 januari 2010

Hållbar sjukvård

Undertecknad är med i ett mycket intressant projekt gällande hållbar sjukvård, se länk här

Tanken är att samla aktörer i Sverige inom hållbar utveckling riktad mot sjukvården, och paketera, samt exportera know-how till länder där man inte har utvecklat helhetslösningar för vårdsektorn.
Det kan handla om alltifrån metoder för hantering av riskavfall, energieffektiva vårdbyggnader till miljövänliga lösningar för minskning av vårdrelaterade infektioner.
Sustainable Business Hub står bakom projektet med medel från bland andra tillväxtverket.
Daniel Eriksson från Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet är projektledare, och Schneider Electric är med i styrgruppen (se länk för sjukhusrelaterade lösningar)

Projektet finansieras av Tillväxtverket, Region Skåne, Business Region Göteborg, Västra Götalandsregionen, Hälsoteknikalliansen samt deltagande företag.
Vi tar i projektet avstamp i projektet Sustainable Hospitals som är det koncept som marknadsförs internationellt inom Exportrådets marknadsföringsplattform, SymbioCity.
Business Region Göteborg och Hälsoteknikalliansen kommer att vara partners i projektet.

Jag kommer senare att återkomma med några av resultaten i bloggen.

Projektet är ett exempel på hur näringsliv och representanter för den offentliga sektorn kan samverka för miljödriven näringslivsutveckling och att finna nya lösningar för en mycket viktig aktör i samhället. Sjukvården står för en icke betydande del av Sveriges miljöpåverkan och man är som bekant även en stor arbetsgivare. Sjukhussektorn står för ca 9% av BNP, i USA är andelen den dubbla, och alla lösningar som kan hjälpa till att effektivisera vården och dess fastigheter leder till syvende och sist till mer resurser för kärnverksamheten, vård av unga och gamla.

Se även artikel i Miljö & Utveckling

Stiftelsen TEM - 1,5 mkr till projekt för export av knowhow inom hållbar sjukvård - MyNewsdesk

onsdag 20 januari 2010

Action Marketing när den är som bäst

Flygbussarna har under en tid förra året kört en kampanj för att uppmärksamma skillnaden i CO2 utsläpp mellan att ta flygbussarna eller bilen/taxi till och från flygplatserna Arlanda och Sturup. Utanför Arlanda placerade man en "buss" bestående av femtio personbilar.
Kampanjen blev uppmärksammad i media, och skapade nyheter både i lokalmedia och rikspress
På Youtube har man förevigat denna lyckade kampanj, som nu får lite uppmärksamhet även här...se nedan




Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

måndag 18 januari 2010

CSR och lönsamhet

I ett framgångsrikt CSR arbete finns det alltid ett lönsamhetsperspektiv, varför ska annars företag och organisationer syssla med hållbarhetsfrågor?  Läste igår Bengt Mattsons blogg, han är CSR-och miljöchef på Pfeizer i Sverige, och där tar han upp hur näringslivet generellt och Pfeizer i synnerhet arbetar med energifrågorna  globalt. Det är uppfriskande att större företag, i motsats till politikerna som inte levererade inom ramarna för COP15, ser behovet av hållbarhetstänk och energiomställning som strategiska överlevnadsfrågor. I bilden nedan ser man Pfeizers ambitiösa miljömål för att reducera CO2 utsläppen, stulen från Bengts Blogg, Bengt hoppas det gick bra:-)



I mitt arbete möter jag flera i offentlig sektor såväl som företag, inom såväl som utanför life science som engagerar sig i hur deras energiförbrukning kommer att utveckla sig framöver. I samtal med miljöchefer och ledningsgrupper hör man att energifrågan återfinns högt på agendan, och viljan finns att investera i energieffektiviseringar. Som nämnts tidigare i detta inlägg, är det inte enbart av samhällsnytta man bör energieffektivisera, det är få investeringar som direkt är så resultatpåverkande som ett genomtänkt arbete med energy management samt driften av ens byggnader (och produktion).
Tyvärr brukar man arbeta molekylärt med dessa frågor, ofta har man olika budgetar, och det är svårt att få en helhetsbild.
Det kan gälla tex sjukhus. En driftschef jag talade med på ett sjukhus hade ett önskemål om att det var viktigt att skilja mellan energi knuten till verksamheten och fastigheten. Om man enbart använder nyckeltal såsom kWh/kvm för att mäta byggnadens prestanda är det missvisande. Intensivvård tar ju mycket mer energi i anspråk än en kontorsdel på ett sjukhus. Om man då är produktiv, med ett högt patientflöde, så drabbar det nyckeltalen, då man de facto gör av med mer energi. Samma gäller industriell produktion.
För att göra det mer komplext  rör energifrågor ofta flera discipliner och avdelningar, produktion , IT avdelning, annan verksamhet, fastighetsdrift, miljöansvariga, marknadsavdelning med flera. För att få en framgångsrik sänkning av ens förbrukning är det viktigt att energifrågan lyfts upp på ledningsnivå för att få verklig effekt, och att det blir en riktigt god investering.

Liten reklamhörna: Schneider Electrics svar på utmaningarna inom energieffektivisering är EcoStruxure. Det är inte enbart ett tekniskt system, utan ett tänk och förhållningssätt till hur man hanterar energi.

Imorgon kommer jag att vara med på styrgruppsmöte med Sustainable Healtcare, ett nätverk av organisationer och företag som engagerar sig för att få en hållbar sjukvård, det ska bli mycket spännande!
Inom sjukvården finns en stor potential att få mer vård för varje skattekrona, om det dessutom sker med mindre miljöpåverkan är det dubbel bonus.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

fredag 15 januari 2010

Voddler lanserar webbspelare - Internetworld

Som Gert Fylking en gång i tiden sade: Äntligen!!!
Hoppas nu bara att när de går från Beta till skarpt läge att de utökar utbudet...

Voddler lanserar webbspelare - Internetworld

torsdag 14 januari 2010

onsdag 13 januari 2010

Lean Care med hjälp av Duplo

Det är inte tekniken i sig som är central, det är hur man använder tekniken som kan ge resultat. På ortopeden, Universitetssjukhuset i Lund har man utökat produktionen (antalet operationer) med 50%. Köerna till barnkirurgin har eliminerats- tack vare Duplo. Se artikel i Sydsvenskan här

Effektiva processer och struktur kan spara mycket pengar, detta är i högsta grad relevant även i fastighetsdrift. PÅ Radisson hotell i Köpenhamn har man sparat personal på att rationalisera driften av hotellet och felhanteringen via TV:ns fjärrkontroll, allt drivet av driftig organisation som på så sätt får struktur på de ca 5000 årliga ärendena som innan hamnade mellan stolarna. Läs detaljerna här


Lego kan användas till mycket användbart förutom effektiviserad sjukvård.
Det senaste jag såg var en duplowebcamera, animerad version av Matrix, helt i Lego...se nedan.




torsdag 7 januari 2010

Det bidde en tumme

Undertecknad och därmed bloggen har tagit en konstpaus, julledighet eller vad man nu väljer att kalla det,
fylld av så lite som möjligt. Det som diskuterades frekvent under julen var vilken chokladpralin som skulle åka ur Aladin-asken, körsbär i likör eller fransk nougat, med bland annat omröstningar på facebook som engagerade massorna. Fin kampanj som dessutom levererar en marknadsundersökning åt kraft foods vilken pralin som är populärast, och dessutom skapar en buzz kring själva omröstningen.

Man har också diskuterat det vita kalla vädret, och dess inverkan på energipriserna, som på spotmarknaden börjar närma sig 3kr /kwh.
En del har tagit det kalla vädret som intäkt för att talet om klimatkrisen kanske inte var så allvarligt. Som nämnts tidigare i denna blogg är det dock det varmaste decenniet i modern tid enligt World Meterological Organizations. I dagens DN menar SMHI att årets vargavinter är ett undantag

Det har varit många sammanfattningar av decenniet och framförallt 2009.
En väldigt kort sammanfattning av de senaste åren bestående av fem punkter
  • Barack
  • Saab (Ljungberg skriver om "bilkramning") 
  • Influensor med djurnamn
  • Klimatkonferens med stora förhoppningar
  • Finanskris
Gemensamt för åtminstone fyra av fem ovanstående är att av stora rubriker bidde det en tumme....av Saab får vi se om det blir kvar en rattmuff...beslut fattas snart om vilken typ av nedläggning man väljer

Om man blickar framåt är jag personligen inte så pessimistisk efter COP 15. Konferensen i sig resulterade inte i något bindande avtal. Srålkastarljuset i sig som riktades mot Köpenhamn i november förra året skapar dock marknadsförutsättningar och möjligheter för alltifrån företag som kan leverera energisparande komponenter, företag som kan leverera lösningar på produktionssidan som tex bioenergi och solenergilösningar till företag som kan hantera energi i smart grids och supergrids.

Den bästa gigawatttimmen är dock den man inte gör av med. Det kommer förmodligen inte under överskådlig tid finnas ETT hållbart energislag som kan försörja landet, det fina med energieffektiviseringar är att affärsnytta och klimatnytta går hand i hand.

Det överordnade klimatmålet bör vara att pumpa upp så lite olja eller kol som möjligt.

De stora projekten som fissionskraft och lagring av koldioxid med mera är stora långsiktiga projekt. Det är inget fel med det. Den stora potentialen är dock energieffektivisering, där det finns både pengar och naturkapital att hämta. Som politiker bör man uppmuntra de lösningar man vet fungerar, och skapa ett investeringsklimat som gynnar energieffektiviseringar. Energieffektivisering är visserligen många små beslut, man bör inte favorisera ett energislag framför ett annat, fokus hamnar ofta tyvärr på produktionssidan.Vi lever ibland i villfarelsen att vi är ett högteknologiskt sammhälle med energieffektiv drift av fastigheter.
Så är tyvärr inte fallet, energislöseriet är stort, utan intelligent styrning av energiförbrukning i förhållande till användning av byggnaden.

I Danmark har energistyrelsen uppmärksammat EU:s program för projektstöd till kommuner ELENA och uppmuntrar kommuner att söka medel för energieffektiviseringar.
De svenska kommunerna som är med i EU samarbetet och "borgmästaravtalet" Covenant of Mayors, är bland andra, Karlskrona, Malmö, Älmhult, Växjö, Mora mfl. En full lista finner man här

EU’s klima og energipakke, det såkaldte 20-20-20 initiativ, sætter ambitiøse mål for EU’s energiforsyning, drivhusgasudledningen skal reduceres med mindst 20%, den vedvarende energi skal øges til 20% af energiforsyningen, og der skal spares 20% på energien. Fokus er rettet mod at gøre det lettere og mere attraktivt at øge investeringerne i bæredygtige energiprojekter. Kommunerne og de lokale aktører har her en central rolle, og et stort antal danske kommuner og byer har allerede taget udfordringen op som klimakommune, eco-city eller energiby.

Detta inlägg var tänkt att bli kort och kärnfullt, så blev nu inte fallet.
I min skridskoåkning i helgen har jag inte bidragit till att nya oljebaserade produkter används i onödan. På gölen i Småland åktes det med skridskor modell äldre. Eftersomjag inte köpt några nya sedan jag skänkte bort de gamla lånade jag ett par av min far från 1958, se bild.



Vilken pralin åkte nu ut från Aladinasken? Ägglikör...saknaden är inte enorm