Inläggen var av varierande karaktär, bland annat fick vi höra om hur NSR arbetar med skolbarn för att påverka medborgarna i Helsingborg att sortera sitt avfall korrekt, amerikanska studenter från George Washington University redogjorde över skillnader och likheter mellan hur amerikanska och skandinaviska företag hanterar hållbarhetsperspektivet. En av slutsatserna var att de amerikanska varumärkena kommunicerar sitt hållbarhetsarbete mer, medan de svenska är mer actionorienterade enligt devicen Gör först-Snacka sedan.
I Skandinavien hade man arbetat med hållbarhets och klimatfrågor under en längre tid, men kanske av andra skäl.(pengar och logistik tex)
Jag är helt övertygad om att vi har en hel del att lära från den andra sidan atlanten även om hypen kring CSR frågor lätt leder till lätt kommunicerbara symbolhandlingar-green washing.
Amerikanska företag arbetade enligt studenterna mer med näraliggande socialt ansvar med stöd till lokala lovvärda initiativ.
Danska Ehrverv (ung motsv Företagarna i Sverige) har gett ut en skrift där man undersökt hur skandinaviska företag arbetar med hållbarhetsfrågor (min blygsamhet förbjuder mig att rekommendera läsning av sidorna 34-35:-)
I skriften påvisar man bland annat att CSR och hållbarhetsarbete i dess olika former är i högsta grad ett strategiskt arbete som inte är filantropiskt utan handlar om att öka intjäning, skapa konkurrensfördelar och inte någon välgörenhet från företagens överskott. Det handlar om affärsnytta och effektiviseringar i alla kostnadsled och skapa beständiga värden för företagets/kommunens kunder/medborgare, inget annat. Bästa möjliga spendering för intjänad krona, och bästa möjliga spendering av våra skattekronor.
Jag tog i mitt inlägg upp problemet med myter och fakta i kommunikationen kring hållbarhet.
Vi har stora energiutmaningar framöver, ett stort energidilemma med en växande befolkning som urbaniseras allt snabbare. UnitedNations, Department of Economic and Social Affairs gör en prognos för 2030 på 8,3 Miljarder människor varav 60% i städer.
Med en ökande population och en växande medelklass ökar energibehovet. För att undvika alltför stora klimatförändringar bör vi enligt IPCC halvera utsläppen av växthusgaser.
Det är denna ekvationen och detta dilemma vi bör koncentrera oss på.
Jag tog också upp myten om att förnyelsebara energikällor inte allena kan hjälpa oss med ekvationen.
Enligt International Energy Agency kommer förnyelsebara energikällor även i ett optimistiskt scenario stå för <15%>
Detta leder till slutsatsen att den största miljövinsten ligger i att effektivisera mera, att använda energin mer intelligent och mer behovsstyrt.
En annan myt är att transportsektorn är den stora miljöboven.
Fakta är att byggnader står för 41% av
energiförbrukningen medan transportsektorn står för 31%, och vill man få effekt på CO2 utsläppen bör man fokusera mer på fastighetssektorn.
Temat för dagen var kommunikation om hållbarhet, och problemet med hållbarhetskommunikation är att det är mycket mera visuellt med ett vindkraftverk, solpaneler eller lastbilar och flygplan.
Byggnader är inte alls lika visuellt effektiva i kommunikation och sexiga....
Vad vi alla i branchen borde lära oss är hur man mer effektivt kommunicerar besparingar i fastigheter till målgruppen, dvs de som verkar i fastigheten.
Vad får det för miljöpåverkan om du som kontorsanställd höjer temperaturen på ditt kontorsrum, vad får det för miljöpåverkan om du som lärare öppnar fönstret i ditt klassrum (pga ibland icke behovsstyrd undermålig ventilation och kraftig solinstrålning) utan att vrida av radiatorerna?
I fastighetstekniska systemen finns mycket förbrukningsdata som kan användas i kommunikationssyfte, hur mycket energi gör skolan av med översatt till antal bilmil, hur mycket har vi sänkt vår förbrukning på denna vårdavdelningensedan förra året etc.
Tricket tror jag är att synliggöra förbrukningen och ge direktrespons till människan via tex en display, web eller liknande.
Denna och annan information är också lämplig att kommunicera via web, PR, displayer i receptioner, uppföljning till CSR program etc. Många av våra kunder har vi hjälpt att skapa underlag till konkreta positiva historer om energibesparingar, exvis blev Örebro kommun nyligen nominerad till ett prestigefyllt pris i veckans affärer. I Danmark blev en annan av våra kunder nyligen nominerad till Nordic Climate Solutions pris.
Jag skulle vilja uttrycka det som att vi som företag "hjälper kunderna att walk the talk", att uppnå konkreta resultat som påverkar både nedersta linjen och deras hållbarhetsarbete.
Som nämnts tidigare i denna blogg var det även viktigt för
Bella Center att agera inför Cop15. Där kommer man använda information från fastigheten och energibesparingarna för deras eget gröna program + kommunicera deras besparingar till personal, besökare + de 3000
journalisterna på COP15... Se här hur man i tidskriften CSR beskriver projektet.
På mötet fanns en hel del mediakonsulter, PR-strateger med mera som ser en möjlighet att bidra med deras proffession...innan man kopplar in dessa är det av yttersta vikt att man vet fakta så att man inte skjuter förbi målet.
Påverka där det ger konkreta resultat....och se till att det är riktiga stories, inte bara "luft" och symbolik. Se tex "klimatfestivalen i Björns Trädgård" som exempel på en aktivitet som kan tyckas mer symbolisk än något annat om än lovvärd...Det är lätt att tycka att "det där med miljö är bra" och samtidigt köra omkring i sin gamla SAAB V4 och bo i ett dragigt hus med englasfönster och oljepanna.....miljötalibanister kallar Christer Ljungberg denna kategori ibland vilket är en utmärkt benämning.
Det diskuterades på mötet om medias roll i klimatdebatten, och framför allt den dominerande tidningen i sydvästskåne. Varför tar inte detta media upp de positiva historierna om hållbarhet som tex Malmö stad kan bidra med? Uppenbarligen tycker man inte att det har tillräckligt nyhetsvärde, att det inte är en story, eller saknar man kompetens att bedöma...Lite av professionen hos en journalist är ju som bekant att skapa en story och göra den läsvärd....man kan inte förvänta sig att av folk som inte alltid är skolade i kommunikation att producera storyn, som journalist få den serverad och färdigskrivenpå ett fat....
Kolleger på andra sidan sundet har sedan länge egna sektioner för klimat på premiumplats på webben, se tex Berlinske här.
Jag kan bjuda Sydsvenskan på en story här...Rubrik som vi har valt när vi internationellt talar om detta caset är "The Strand School gets an A+ for its intelligent building solutions".
Ett annat media som är lite mer proaktiva med en av vår tids viktigaste frågor är Veckans Affärer som dels ser värdet för läsarna att kommunicera de ekonomiska aspekterna på energieffektivisering, dels att kommunicera att man som media är med i debatten kring miljö och ekonomi. Senaste nyheten på deras temasektion är hur IKEA vann deras instiftade ePrize för hållbara lösningar.
Vi fick på mötet också höra ett exempel från några sjukhus där man genom utbildning hade ändrat beteende hos sjukvårdspersonal genom intern utbildning och interna tävlingar. Målet var att sjukhuspersonalen skulle släcka efter sig, stänga av maskiner med mera, och man hade därigenom sänkt energiförbrukningen.
Vore det inte bättre att låta tekniken arbeta för människan, och tillexempel ha automatisk belysningsstyrning och närvarostyrd ventilation för att åstadkomma ett ännu bättre resultat driftekonomiskt och miljömässigt, och inte behöva lägga resurser på att påverka beteende...?
Att fastigheter, även nybyggnationer, inte byggs på ett klimatsmart sätt idag har bland annat med upphandlingsprocessen i den traditionstyngda byggbranchen. Byggherrarna strävar ofta efter lägsta möjliga pris här och nu och mäts inte på livscykelkostnaderna på fastigheten. För dem lönar det sig inte att tänka långsiktigt....men det är kanske material för ett annat blogginlägg framöver...?
I sann kommunikationsteknisk anda har jag lärt mig att man ska avsluta positivt och hoppfullt, så nedan finner du en liten film om en dansk kommun som satsat långsiktigt på klimatet och dessutom på ett finansiellt sunt sätt.
Läs även andra bloggares åsikter om hållbarhet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar